Fogdö Kyrka

Under 1100-talet uppförs en kyrka med måtten 12 x 7,5 meter och med ett torn i väster. Under denna period kommer även nunnor hit, för att i anslutning till kyrkan leva ett klosterliknande liv. Kyrkan fungerade både som sockenkyrka och klosterkyrka under denna tid. Om detta vittnar en låg igensatt port i sydfasaden - "nunneporten". Under 1200-talet utvidgas koret för att bättre kunna tjäna nunnekonventets korgudstjänst, Vid denna tid tycks en cistercienserskolad byggherre ha varit anlitad, vilket murarna vittnar om. Ganska snart kom dock nunnorna att lämna kyrkan för ett nybyggt kloster vid Mälarens strand; Vårfruberga kloster. Den renovering som påbörjas vid Fogdö kyrka kommer bara att omfatta koret, innan man alltså överger kyrkan och intilliggande klosterbyggnader i söder och flyttar ner till Kungsberg. Kyrkan användes sedan enbart som sockenkyrka. Under 1300- och 1400-talen kommer Bergshammars och Hesselbyholms sätesgårdar att få betydelse för kyrkans vidare vård och försköning. Kyrkan förses med målningar, östfasad, valv och ett högre torn. Under 1500-talet byggs en tornspira. Färgade glasrutor sätts upp i östfönstret med "det brutala" riksrådet Bengt Nilssons (Färla) vapen. På 1600-talet byggs ett gravkor i söder åt familjen Posse på Bergshammar. Under denna tid tillkommer även en sakristia. Det är änkan Catharina Elisabeth Kurck som ligger bakom denna utvidgning. Under 1800-talet förändras utseendet på gravkorets tak. Den nuvarande ingången tillkommer i tornet (1889).